Silverlera var en helt ny erfarenhet. Först var jag otroligt skeptisk, men det växte fram ett intresse och fascination som fortfarande finns kvar. Ett väldigt subtilt material att arbeta med och fröken Bråttom fick verkligen anstränga sig för att ta det lugnt!

Så mycket alster blev det inte, dels för att det enbart var 3 gånger och dels för att sjukdom gjorde att mitt sista framträdande frös inne.

Tyvärr är bilderna inte de bästa, men det är kanske tur det. Mina små smycken gör sig nog bäst lite oskarpa *S*